Trötta barn

Helgen tillbringades hemma hos mor&far så denna måndag har vi varit lite dagen-efter hela bunten. Jag tappade en stor bit ur en tand i lördags och fick idag en akuttid och fick det fixat. Stort hål som nästan ledde till att han fick dra ut eller rotfylla tanden men vi ska prova med fyllning nu först. Hoppas på det bästa! Neil var hemma på eftermiddagen så vi passade på att fa på promenad la familia i det underbart vackra vädret. Vårkänslorna började spöka ;) ikväll hade N språkkurs och barnen var så trötta. Vi orkade hålla oss uppe till kl 19 och 15 minuter senare sov alla tre. Resultatet av en lite för tidig morgon idag och mycket program ihelg.
Skönt så eftersom det är dagklubbsdag imorgon!

2016

Har jag fortfarande en blogg? Har tänkt ta bort den och nästa tanke är att ta mig i kragen och fortsätta skrivandet.
Vi har det iaf bra och har bott in oss här i Vasa. Julen kom och gick och vi fick svärföräldrarna hit i över tre veckor så det var mycket roligt men intensivt så visst har det varit skönt att komma tillbaka i rullorna nu några veckor. Vi var 2 veckor i Larsmo då och sen även till Haparanda och Oulu över nyårshelgen.
Neil har nu snart färdigt första månaden på andra terminen och fortfarande trivs han! Nu har han språkkurser två kvällar i veckan också och andra nya kurser i skolan så det är definitivt mera fullt upp nu. Espen har börjat i församlingens dagklubb två förmiddagar/vecka och oj som han trivs. Det är en liten grupp med 6-7 barn och två ledare (som vi båda känner sen tidigare) så det är riktigt lagom för honom. Svenskan kommer nu också mer och mer och det märker jag speciellt på dagklubbsdagarna. Tummen upp för det. Aksel är så lessen att han int får vara med på "Eppes dagklubba" men samtidigt njuter han nog av att få lite egentid med mamma då Liam sover förmuddagsluren just den tiden. För mig är det så mycket enklare att bara ta de två små om jag måste iväg på ärenden. Det märks så otroligt stor skillnad när ett barn är bort. Aksel har börjat prata i massor. Tidigare har han ju varit så tyst men nu bubblar han mest hela tiden och i och med att han pratar nu så leker Espen och han tillsammans mycket mera och bättre.. Men ooja de slåss och bråkar också fortfarande!
Lilltrollet vårt som nu är hela 7.5 månader är oftast en glad och mysig typ som har börjat sitta själv och snurrar och backar men ännu inte börjat krypa. Han gillar mest bara mammas mjölk och AVSKYR all gröt. Nu har vi hittat en smak på fruktpure som han gillar, yippie!
Han sover rätt bra på nätterna och ännu tre tupplurer på dagarna.
Nu har jag nattat alla barnen och inväntar mannen som har varit och träna. En helt vanlig onsdagkväll i det Olsonska hemmet.

Ett litet hej!

Efter flera månader och egentligen hela hösten så tänktejag att det nu är dags att uppdatera lite här. Många har frågat om jag ska blogga igen, jag har ingen aning?! Vi får se..

Vi lever och mår här i Vasa. Och nu känns det som att vi har kommit igång och fått en vardag även här. Fast den ser helt annorlunda ut än på andra sidan Atlanten. Neil studerar ju och får snart jullov, då har redan 1/7 av studietiden gått.. Han trivs och tycker att det är intressant, tummen upp för det! Vi ser ju pappa mycket mycket mer än när han jobbade i USA. Och vi njuter varje dag av att få vara mer tillsammans ❤️ 

Vi bor på ett trevligt och familjevänligt område med speciellt trevliga grannar ;) Jag har i höst varit med på kyrkans musikskoj med barnen och ibland på det öppna dagiset som Vasa stad ordnar. Mammor och barn från vår egen lilla församling träffas också ibland! Livet som "student familj" är verkligen annorlunda på alla sätt och vis, Neils studier påverkar oss alla med både för- och nackdelar. Jag saknar Rindge och våra vänner där mera än jag hade förväntat mig men är ändå så otroligt tacksam att vi fick denhär möjligheten att komma tillhemtrakterna och familjen. Nu väntar vi på julen, som är alldeles runt hörnet och speciellt då njuter jag av att va hemma i Finland. 

Lägenhet -check

Yes! Lägenhet är fixad och jag blev 10 kg lättare på bara några minuter.. Puuh.

Nu är det lillemans pass vi väntar på, borde ha kommit hem i postlådan redan för två veckor sen men (förstås) när jag kollade upp saken idag så ser jag att alla pass som blivit ansökta i juni månad har fördröjning men om man absolut behöver dem ska man ta kontakt. Jag ringde ju direkt och fick som tur var ordnat så det blir påskyndat och betalade extra så nu borde det komma inom ett par dagar. Typiskt, när vi fyllde i all info sa gubben som hjälpte oss att det tar runt 4 veckor. Idag har vi väntat 6 veckor. Jag är less på allt ringande hit och dit vilken tur att jag får ta paus när vi imorgon far upp till White mountains för camping!

Mårar å påå...

Vet inte om det är många som längre följer mina skriverier eftersom inläggen kommer så sällan numera.. Hur hinner man liksom? Skall iaf försöka pausa och skriva några rader om våran vardag.

Vi mårar å påå.. Nu plötsligt är det bara två å en halv veckor tills vi flyger iväg "hemåt" eller till Finland (vet inte var hem är längre) det är packning, ringande hit o dit och annullering av dittan och dattan som är på agendan samtidigt som vi försöker hitta en lämplig bostad åt oss i Vasa. Vilket visade sig vara väldigt svårt såhär på avstånd, men det ordnar sig ska vi tro... 

Vi har en snart treåring som är trotsig och stänger öronen åt nästan allt som mamma säger. Mellan varven njuter vi ihjäl oss av hans sköna sidor. Våran Espen är ALDRIG tyst, pratar eller sjunger konstant (eller gråter)..

En 19 månader gammal typ som för det mesta är lättskött och fortfarande älskar att äta ;) hans solblekta blonda kalufs och blåa ögon smälter man lätt för. Ibland slår det mig att våran Aksel håller ju på att bli stor, han härmar storebror allt som oftast.

Och så har vi våran yngsta skönhet, lilla Liam som blir hela 7 veckor idag. Efter att ha kämpat med lite magknip och väldigt mycket spyttande så testade jag att sluta helt med kaffe och efter två dagar var han nöjd och gla igen. Värre var det med mamman som hade vansinnig huvudvärk och trött som bara den i dagarna tre. Nu är det bättre men oj vad jag väntar på att dricka kaffe igen. Liam växer så det knakar och nu är det redan strl 62 som gäller. Han blir lång, våran grabb! 

Efter en jobbig förmiddag var det bra för mig att skriva ner lite om gossarna och "count My blessings" vi är så oerhört välsignade med tre, fina, friska pojkar! ❤️ 

Vi har nu en längre tid fått njuta av härligt sommarväder.. Denna vecka är termometern uppe vid 30 och vi tillbringar stor tid vid vattnet. Hur vi ska klara det kalla vädret i Finland är nog en annan fråga för här brukar sommarvärmen hålla i sig hela september. Men nog blir det mysigt med höst också! 

Nu blir det matpaus tycker lilleman..

 

Weekend

Medan sommarmötet i Esse pågick hemma i Finland ihelgen har vi befunnit oss ute vid kusten vid Cape Cod. Startade lördag morgon och körde ner till campingområdet där svärföräldrarna och ett antal andra från vår kyrka campar nu i en veckas tid. Vi cyklade längs kanalen, simmade i både pool och Atlanten, åt alltför mycket god mat och umgicks. OCH VAKTADE BARNEN!!!!!!!!!!! Vi sov natten till söndag på ett motell i närheten av camping området. Vi hade riktigt fina dagar men tidigare när vi besökt stället och även denna gång så har jag fått konstatera att jag absolut inte vill campa där! Fruktansvärt stort område med MASSVIST av husbilar, husvagnar och tält. Folk lever som packade sillar! Nej ta mig norrut till White mountains till lugnet och friden. Vi har campat där några år med Olson familjen och återvänder nu i augusti. Uppe mellan bergen med en flod som rinner igenom campingområdet, alla husvagnar är mera utspridda, det passar oss så mycket bättre plus att det är barnvänligare. Ägarna till den campingen är kristna och tillåter igen alkohol på området. Redan det gör ju området lugnare. Iaf så hade vi ett par varma och sköna dagar. Nu är det vardag igen, barnen sover efter en skön Tur till stranden. Allt är som det ska.

Det gick snabbt!

Så har plötsligt tre veckor och en dag flytt sin kos och det var dags för oss att vinka hejdå åt mommo och moster Linnéa idag. Avskedet var inte alls svårt denna gång med tanke på att vi ses igen efter bara 5 korta veckor. Tidigare har det varit många månader och nu sist nästan ett år. Bra så. Vi har haft otroligt med hjälp av dem och jag är så evigt tacksam att de hade möjlighet att komma. Nu får vi se om jag ens kommer att hinna äta och sitta ner alls, jag blev så bortskämd av kära mor med serverad mat och tupplurer när jag behagade. Jag blev rentav lat!! Men det var väldigt behövligt efter förlossning och yard sale mm.. 

Espen fick vara med till Boston till flygfältet så jag har tillbringat kvällen med mina små gossar. Konstigt att bara rå om Aksel när Liam mest sovit. Annars tar Espen upp rätt mycket uppmärksamhet och ibland känns det som att Aksel bara hänger efter nånstans så det kändes bra att bara bygga klossar med honom och ge all min tid åt honom! Han är underbart ljuvlig vår lilla Aksel. 1,5 årt charmtroll med glimten i ögat. En väldigt lättskött grabb är han också men nog finns där ett häftigt temperament bakom också.. 

Nu sover mina två små och jag väntar hem mina två stora killar.. Jag minns inte när jag senast haft det så lugnt och tyst här hemma. Konstigt! Regnet har öst ner hela kvällen så imorgon hoppas vi på sol och kanske en strand dag. Vi skall försöka ta ut det sista av den riktiga sommarvärmen innan det bär av till ruggiga Finland!